Vår kamp mot de onda makterna

Söndagens överskrift är kampen mot de onda makterna, och det leder oss idag till predikans ämne: Vår kamp mot de onda makterna.

Och vi säger för det första:

De onda makterna är en verklighet

Många människor idag lever i en dunkel, relativ värld med oklara besked och vaga föreställningar om tillvaron. Djävulens roll är otydlig. Ännu otydligare är Guds roll. Om han nu ens finns.

Bibeln målar upp en annan bild, där Gud och djävulen är realistiska och verkliga. Och tror vi på Bibeln, är därför frågan om gott och ont enkel. Gud är god och djävulen är ond. Dessa två väldiga makter strider om människans själ. Det vi människor gör, våra handlingar, är mitt i denna tvekamp om gott och ont. Er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka. (1 Petr. 5:8)

Låt mig säga: Finns Gud, så finns det moralisk godhet, finns djävulen, så finns det verklig ondska. Ja, när vi tittar på vår värld, så ser vi att om Gud finns, så finns djävulen. Vår värld bär tydliga vittnesbörd om både godhet och ondska. Allt detta hänger ihop.

Vad ska man då tro? Finns Gud? Finns djävulen? Finns det ondska? Varför tror en del människor att djävulen inte finns? Finns det några argument för det? Många filosofer, psykologer och andra människor har funderat mycket. Vi kan inte behandla allt detta i en predikan, men nog ligger det mycket i en mening som står på Wikipedia i artikeln om ondska: Många psykologer och psykiatrer ställer sig tveksamma till begreppet ondska, eftersom det ofta leder till skuldbeläggande av en patient. Eftersom skuldkänslor är så tunga, så avskaffar man ondskan, för att liksom bli av med smärtan och problemet. Ja, skuldkänslor kan vara ohyggligt tunga! Men det finns inte bara känslor av skuld, det finns en verklig skuld, en skuld inför Gud, och här kan inga psykologer i världen hjälpa! I en världsbild utan Gud och djävul ser man inte klart här, man ser inte själva skulden ordentligt, men man känner de förlamande skuldkänslorna. Man blir rådlös och vanmäktig inför skulden, så för att lösa det avskaffar man ondskan och därmed djävulen.

Men ondskan finns. Och när den får grepp om oss och vi gör sådant som är dumt och faktiskt ont, då känner vi skuld. Här borde vi se att Bibeln stämmer utmärkt: Var och en som gör synd är syndens slav. (Joh. 8:34) Vi sitter fast i synden, och vi kommer inte loss. Det är som det står i psalmen: Om jag blev av nit helt matt, grät jag både dag och natt, står dock syndens fläckar kvar. Bibeln är avslöjande klar om synden. Och Bibeln talar om för oss varifrån synden kommer och vad den får för effekter: Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat ända från begynnelsen. (1 Joh. 3:8a)

Men hur ska vi se på de onda andarna som Bibeln talar om? Finns de idag? Somliga bland de kristna menar att de egentligen inte finns och aldrig funnits, utan att Nya Testamentets berättelser om onda andar bara är dåtidens sätt att beskriva sjukdom av olika slag. Att man liksom inte förstod så bra hur tillvaron fungerar, och att vi nu förtiden genom naturvetenskapens framsteg har kommit längre och fått en bättre förståelse av vår värld. Men så ska vi inte se det.

Visst är det så att naturvetenskapen har gett oss enormt mycket kunskap om naturen, om människan, djuren, växterna, haven, bergen och så vidare. Naturvetenskapen är fantastisk inom sitt område, men huruvida djävulen och hans andar existerar, det är helt utanför dess kompetens. Andliga frågor måste bedömas på ett andligt sätt.

Vår text beskriver tydligt hur mannen var besatt av en ond ande, och anden talade till Jesus och Jesus svarade. De onda andarna är lika verkliga som de goda andarna, änglarna, Guds tjänsteandar.

De onda andarna finns än idag, även om de inte talar. I allt ont som sker har djävulen och hans onda andar sitt finger med i spelet. Det gäller sjukdom, olyckor, ondska och all synd mot Guds bud, och särskilt gäller det all falsk tro och falsk lära.

Så säger vi för det andra:

Kraften mot de onda makterna finns hos Jesus

Jesus visade i vår text idag att han är starkare än djävulen. Att Jesus botade sjuka och drev ut onda andar, det beror på att det var hans uppdrag. Sankt Johannes skriver i sitt första brev: Guds Son uppenbarades för att han skulle göra slut på djävulens gärningar. (1 Joh. 3:8b) Och aposteln Petrus sade när han var i Kornelius hus: Jesus gick omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld, ty Gud var med honom. (Apg. 10:38)

Det betyder inte att vi kristna slipper sjukdomar och olyckor i vårt liv här på jorden. Förvisso är all sjukdom från djävulen, och Jesus botade många sjuka och han drev ut onda andar så att säga närmast på ett fysiskt sätt. När han gjorde allt detta blev konflikten mellan Gud och djävulen synlig på ett konkret sätt, så som den inte varit tidigare och inte heller varit efteråt på samma sätt. Det var något särskilt med den tid då Jesus Guds Son vandrade på jorden. Som om djävulen uppbådade all sin kraft för att kämpa mot Jesus. Jesus gjorde dessa under för att visa att han är starkare än djävulen, ja att han är Gud. Genom att bota sjuka, visade han att han var den som profeten Jesaja förutsagt: Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig. (Jes. 53:4) Så visade Jesus att han är den som enligt Jesajas femtiotredje kapitel skulle bära all mänsklighetens synd och skuld. Jesaja fortsätter: Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade Herren på honom.

Genom att driva ut de onda andarna visade Jesus att han var sänd av Gud, som han sade i dagens evangelietext: om det är med Guds finger jag driver ut de onda andarna, då har Guds rike kommit till er. Ja, genom att driva ut onda andar visade Jesus att han är Gud.

Detta visste de onda andarna om. De hade en sann och riktig kunskap om Jesus, men de trodde inte på honom. Vi ser det idag, hur den onde anden sade Jag vet vem du är, du Guds Helige. Så de onda makterna finns, men Jesus är starkare. Vad betyder då detta för oss idag, i vår kamp mot det onda? Vi går vidare och säger för det tredje:

Jesus handlar med oss genom nådens medel

Också idag ser vi hur de onda makterna är aktiva på många sätt. Vi ser det ute i världen, vi ser det i vårt eget land och vi ser det i oss själva. Det onda i samhället, de jordiska problemen såsom krig, sjukdomar, olyckor, förvända idéer och ideologier, det får vi motverka både genom att be och genom att arbeta mot det inom skapelsens plan, genom att göra goda gärningar.

Men det finns inte bara jordiskt ont. Det finns något som är värre än sjukdom och olyckor, och det är den eviga döden, att bli skild från Gud. Djävulen och hans onda andar vill locka oss bort från Gud.

Det andligt onda, det ska vi bekämpa med andliga medel. Jesus har gett sin kyrka i uppdrag att fortsätta hans verk. Djävulen och hans onda andar verkar fortfarande. Som sankt Paulus skriver till efesierna: Vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. (Ef. 6:12) Så kampen fortgår, men kyrkan har inte fått något uppdrag att driva ut onda andar ur människors kroppar, så som Jesus gjorde.

Hur ska då striden föras? Vårt vapen är Guds Ord. Det är kraftfullt. Som det står i Hebreerbrevet: Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd (Hebr. 4:12)

Guds Ord har alltid varit mäktigt. Tänk på att universum skapats genom att Gud sade. Och vår text idag framhåller Jesu ord. Det står att folket kände sig träffade av hans undervisning, eftersom han talade med makt och myndighet. Ännu bättre framgår det i den grekiska grundtexten, för ordagrant står det eftersom hans ord var i makt.

Jesu ord har fortfarande makt. Jesu ord driver än idag ut djävulen, inte fysiskt ur människors kroppar, men ur människors själar. Det är därför prästen säger i dopet:

Vår Herre, Jesus Kristus, har segrat över synden, döden och djävulen. När han kommer till oss i det heliga dopet, måste mörkrets makter fly.

Därför besvär jag dig, du orene ande, i Guds, + Faderns och Sonens och den helige Andes namn, att du viker från denne Jesu Kristi tjänare.

Så makten att driva ut djävulen finns i dopet, genom Guds Ord. Och ser vi på de andra sakramenten, avlösningen och nattvarden, så ser vi också där hur Guds Ord är på samma sätt kraftfullt och verksamt än idag. Jesus handlar med oss människor genom nådens medel, och nådemedlen har sin kraft av Jesu Ord. Och vi får del av dessa välsignelser genom att ta emot dem i tro.

När djävulen rytande vill angripa oss, då ska vi fly till Guds Ord, till nådemedlen. Vi ska tro hans ord. Vi ska tro på honom. Så hjälper Jesus oss. I Bibeln och i sakramenten. Där ger han oss sin Ande, så att djävulen drivs iväg. Amen.

J Fjellander

[^]