Att förbli Kristi lärjunge

I dagens text så är Jesus i Jerusalem, han hade gått dit upp till firandet av lövhyddohögtiden. Som alltid predikade han för dem som ville höra, och denna gång hade han till en början viss framgång, i versen före vår text står det:När han sade detta, kom många till tro på honom.

Men som vi vet kan det gå på olika sätt efter att någon kommit till tro. Evangeliet på söndagen Sexagesima talar om hur det går när Guds Ord sås ut. En del hamnar på vägen och gror över huvud taget inte. Annat hamnar på stenig mark eller bland tistlarna, det gror, dessa människor tror en tid, men säden, ordet, torkar bort eller förkvävs. Men, en del säd faller i god jord och bär frukt. Hur går det till? Hur blir man bevarad i den kristna tron? Det talar vår text om idag.

”Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.” Vilket löfte vi har från Jesus! Här gäller nu att vi tar vara på det, så att vi får någon glädje av det, någon nytta av det, ja, att vi får välsignelse av det till evigt liv. Det är därför vi har fått evangelierna, för att vi ska bli och förbli Kristi lärjungar. Så är predikans ämne idag: Att förbli Kristi lärjunge.

Tyvärr gick det inte så för judarna som Jesus talar med idag. De hade kommit till tro, de hade lyssnat till Jesus, men vad hände sedan? I versen efter vår text säger Jesus till dem: Jag vet att ni är Abrahams barn; men ni står efter att döda mig, eftersom mitt ord inte får någon ingång i er. (I anslutning till 1917 års översättning.) Och litet senare säger han till dem: Ni har djävulen till er fader. Judarna som hade trott till en början förkastade snart Kristus.

Predikans ämne Att förbli Kristi lärjunge för med sig frågor: Varför ska man förbli Kristi lärjunge? Hur förblir man Kristi lärjunge? För att besvara dessa spörsmål ska vi behandla tre punkter från texten:

1/ Sanningen gör oss fria

2/ Var och en som gör synd är syndens slav

3/ Att förbli i Kristi ord är att förbli hans lärjunge

För det första:

Sanningen gör oss fria

Jesus gör anspråk på att komma med något viktigt, ja med Sanningen. Kristen tro är inte någon slags underhållning, något man kan konsumera som förströelse så länge man har lust med det eller så länge som det känns bra. Kristen tro är inte som ett ljudboksabonnemang som man kan avsluta när man vill ha något annat. Kyrkan är inte en klubb, som man lämnar när man får andra intressen. Nej, kristen tro går mycket djupare än så. Att vara kristen är att bygga sitt liv på Jesus och hans sanning. Därför säger Jesus idag: Sanningen skall göra er fria – om ni förblir i mitt ord. Det är inget litet anspråk! Jesus gör anspråk på att komma med Sanningen. Tidigare i vårt kapitel sade han: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus. (Joh. 8:12) Ja, han sade också Jag är vägen och sanningen och livet. (Joh. 14:6) Han sade inte bara att han säger sanna saker, utan han sade att han ÄR själva sanningen. Ja, han gör till och med anspråk på att vara Gud, att man ska tillbe honom. I det femte kapitlet av johannesevangeliet läser vi att Jesus sade att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Att ära Gud Fadern är att tillbe honom, och på samma sätt ska vi tillbe Sonen.

Detta är sannerligen höga anspråk! Så vi märker att svaret på frågan Varför ska man förbli Kristi lärjunge? är att det Jesus säger är sant. Det är det som avgör frågan. Är det Jesus säger sant eller inte? Antingen har han rätt, och då är han vägen, då är han Sanningen och livet, ja då är han Gud, och i så fall ska vi tro allt han säger och följa honom helhjärtat. Eller om det han säger inte är helt och hållet sant, då är han en bedragare eller galning. I så fall kunde vi utan risk strunta i honom.

Det är mellan dessa två det står. Är Jesus Gud eller galning? Men då gäller det förstås att ta reda på om det Jesus säger är sant eller inte. Är Jesus trovärdig? Låt oss börja med att se på det han säger i vår text, och vi säger för det andra:

Var och en som gör synd är syndens slav

Detta är en innehållsrik mening. Är den sann? Om vi jämför den med det man i allmänhet tror i Sverige idag, så ser vi att det finns en avgjord skillnad. Var och en som gör synd, säger Jesus. Men så tror man inte nuförtiden, man anser att det är helt föråldrat att tala om synd. Allt är relativt, säger man.

Vilka konsekvenser får en sådan syn? Tror man verkligen på det man säger? Tror man att det inte finns objektivt, absolut rätt och fel? För det är det som Jesu ord innebär, att det finns moraliskt rätt och fel som står över oss människor och när man bryter mot dessa normer begår man synd, man gör synd, och man står med skuld, man är skyldig. Detta vill människan av idag inte höra. För att slippa ifrån skulden gör den moderna människan allt för att förminska den. Skuldkänslor kan vara oerhört jobbiga, inget tvivel om det. Dem ville man gärna slippa. Då passar det bra tycker man med en livsåskådning som relativiserar skulden, som förminskar skulden, ja, som trollar bort den. Det finns helt enkelt ingen synd, anser man. Synd, det är hopplöst gammalmodigt att tro på. Och på köpet blir man av med Gud. Det blir naturligen så att Gud försvinner, om det inte finns någon absolut, objektiv moral. Det finns då inte absolut sett, objektivt sett RÄTT och FEL, det finns inte gott och ont egentligen. Då finns det ingen gud.

Är detta synsätt sant, att det inte finns någon synd? Låt oss granska denna ståndpunkt något. Är den trovärdig? En första fråga kunde vara om den håller att tillämpas konsekvent. Låt oss till exempel se på hur det blir med andras gärningar. Finns det inte RÄTT och FEL för en själv kan det ju inte finnas för andra människor heller. Och tänker man på sina närmaste, sin familj och sina arbetskamrater och andra hyggliga människor som gör så gott de kan, så kan man kanske upprätthålla sin syn utan alltför stora problem, tycker man. Men hur ska man se på det onda i världen, vad blir följden av idén att det inte finns någon synd? Hur ska man bedöma stöld och förskingring? Hur ska man värdera mobbing och elakheter? Vad ska man anse om misshandel och bedrägeri? Till exempel när man lurar av personer hundratusentals kronor genom att ringa upp dem och bedra dem med utstuderade lögner. Finns det rätt och fel eller inte?

Ja, här måste man välja, antingen finns det ont och gott eller också gör det inte det. Antingen finns det inte synd inför någon gud eller också finns det synd inför Gud. Det är antingen – eller.

Om synden finns, så binder den den som begår synden. Kan man befria sig själv ifrån synden? Nej, det går inte. Ont och gott, rätt och fel, det står över oss och när vi syndar kommer vi inte loss. Vi rår inte över synden, det är den som rår över oss och dömer oss skyldiga.

Så när Jesus säger: Var och en som gör synd är syndens slav, så finner vi att han är trovärdig. Synden är verklig, det finns synd! Att vara syndens slav, det är obehagligt, ja, det är förfärligt. Det är jobbigt att synden finns när man tittar på sitt eget liv och ser allt det dumma man gjort, men lösningen är inte att förminska synden och låtsas att den inte finns, det är självbedrägeri. Nej, lösningen är att ge Jesus rätt om synden och lyssna till hans glada budskap: Sanningen skall göra er fria! Fria från synden, fria från döden och fria från fördömelsen. Genom att Jesus offrade sig på korset, så har han betalat det vi var skyldiga. Han har sonat våra synder. Han tog vår synd på sig, han bar straffet för våra synder. Genom Jesu död blir vi frikända och frälsta. Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. (Joh. 3:16)

Hur ska vi då bevaras i detta? Hur kan detta förbli vårt för alltid? Så säger vi för det tredje:

Att förbli i Kristi ord är att förbli hans lärjunge

Detta är grunden till det Jesus säger idag: Vi behöver förbli i hans ord. Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar. Genom att ta emot hans ord och tro det, bevaras vi som Jesu lärjungar och som Guds barn. Guds ord kommer till oss på flera sätt, enskilt och i kyrkan. Vi kan läsa det, vi kan höra det och vi kan minnas det, bära det i hjärtat. Guds ord kommer också till oss i sakramenten: Genom att hålla fast vid vårt dop bevaras vi hos Jesus. Genom att ta emot nattvarden i tro förenas vi med Jesus. Genom att ta emot avlösningen i bikten får vi hjälp mot syndens slaveri och styrka i vår kamp mot synden. Så förblir vi Jesu lärjungar och lever ständigt i tro, i syndabekännelse och Guds förlåtelse.

Vi lever i en fantastisk tid! Man kan få en ganska fin Bibel för under trehundra kronor, man kan få en enklare utgåva under tvåhundra kronor. Biblar är billiga. För tvåhundra år sedan, i början av artonhundratalet, var biblar fortfarande relativt dyra. Man hade inte heller så mycket pengar. När biblarna sedan blev billigare, så fanns de i de flesta hem. Tidigare var psalmboken den bok som fanns överallt. Psalmboken innehåller mycket Guds ord. Inte hade man vanligen så många böcker, men man hade en psalmbok och kanske en Bibel.

Idag är biblar billiga. Alla som vill kan äga en bibel. Inte vet jag i hur många svenska hem som det finns en Bibel, men läser man i den? Får man någon glädje av den? Tar man emot Guds sanning? Men framför allt, läser vi kristna, du och jag, i våra biblar? Eller blir Bibeln bara liggande? Låt oss ta vara på Guds ord medan vi har det. Som psalmisten säger i den första psalmen:

Salig är den som inte följer de ogudaktigas råd
och inte går på syndares väg
eller sitter bland bespottare
utan har sin glädje i Herrens undervisning
och begrundar hans ord dag och natt.

Amen.

J Fjellander

[^]