Himmel och jord ska förgå

Vi firar idag andra söndagen i advent och har alltså kommit en bit in i adventstiden, som är fyra söndagar, fyra veckor före Jul. Ordet ”advent” är latin och betyder ”ankomst”, och det syftar på att advent är en förberedelsetid inför Jesu ankomst till jorden, då Gud blev människa och kom till oss. Det firar vi ju på Juldagen.

Men även under advent handlar texterna mycket om Herrens ankomst. Första söndagen handlade det om hur Jesus kom till Jerusalem, ridande på en åsna, andra söndagen – idag – talar om Herrens ankomst till domen och tredje och fjärde söndagarna handlar om Herrens vägröjare Johannes som förberedde Kristi ankomst till judafolket som profet. Och inte nog med detta, de båda söndagarna före advent handlade om Kristi ankomst på den yttersta dagen. Kyrkoåret är därför som en ring som sitter ihop hela året runt.

Så, från mitten av november till Juldagen handlar kyrkoåret om Kristi ankomst. Det är ju nämligen en huvudpunkt i kristendomen, att Gud kommer till jorden, att han kommer till sitt folk och att han kommer till oss. Om han inte kommer till våra hjärtan missar vi hela poängen med kristendomen.

I vår predikan idag vill jag utgå från det mest kända ordet i dagens text, ett ord som är värt att begrunda: Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå. Och predikan har tre delar:

Himmel och jord ska förgå – Herrens Ord förbliver

Himmel och jord ska förgå – Människor ska frukta

Himmel och jord ska förgå – Vi kristna har inget att frukta.

För det första:

Himmel och jord ska förgå – Herrens Ord förbliver

Ibland säger någon ”allt är relativt”. Ofta betyder det ungefär ”så tycker du, ja”, och man säger det för att relativisera vad den andre säger, för att peka på att mänskliga åsikter är just åsikter som inte delas av alla. Och visst finns det mycket som är relativt! Visst finns det mycket man utan skada kan tycka olika om! Visst finns det mycket som är åsikter! Så har det alltid varit, alla tider igenom. Att uttrycket blivit så populärt i vår tid, beror dock på att den vanligaste åskådningen nu är existentialismen. Enligt den så finns över huvud taget ingen gudomlig, fast sanning, utan allt är just relativt, beroende av betraktarens ögon.

Men, talesättet är inte sant. Det finns något i vår tillvaro som inte är relativt, något vars existens inte är beroende av mänskliga synpunkter, något som inte förändras av tidens gång och samhällets skiftande villkor. Gudsmannen Mose säger i Psaltaren: Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte. Innan bergen blev till och du skapade jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, Gud. (Ps. 90) Gud är inte beroende av människan. Gud är inte beroende av någonting i skapelsen, inte något i hela universum. Ett ställe till från Psaltaren som visar att Gud står över skapelsen, att han är evig men att universum är underlagt tiden:

För länge sedan lade du jordens grund, himlarna är dina händers verk. De skall gå under, men du förblir. De skall alla nötas ut som en klädnad, du skall förvandla dem som man byter kläder, och de försvinner. Men du är densamme och dina år har inget slut. (Ps. 102)

Och i vår text idag säger Jesus att hans ord är evigt. Det ska aldrig förgå. Men vår tillvaro ska gå under. Hur kan Jesu ord vara eviga? Jo, Jesus är Gud, annars går det inte. Så, Guds Ord har samma innehåll i all evighet, och innehållet är inte beroende på vad människor tycker eller anser. Det förändras inte, det är inte relativt.

Hur sorgligt har det inte gått med Guds Ord! Till och med många som vill vara kristna har fått för sig att kristendomen till sitt innehåll måste ”följa med sin tid”. Och nog kan också vi känna denna frestelse, att tänka som alla andra och vara som folk är i allmänhet. Vi ska inte tro att djävulen låter oss vara ifred, skulle inte han försöka fresta oss till synd? Vi ska inte tro att frestelser är något som bara gäller andra, som bara andra faller för. Djävulen är inte någon seriefigur på papper eller en dataskärm. Han är verklig. Han vill åt oss alla. Vi måste alla, var och en, vara på vår vakt! Låt oss säga som aposteln Paulus: Vi bryter ner tankebyggnader och allt högt som reser sig upp mot kunskapen om Gud. Och vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus. (2 Kor. 10:4f.)

Också vi kristna blir frestade. Vi kan kanske känna att världens värderingar är attraktiva, lockande och moderna. Ett exempel kunde vara sjätte budet, där de flesta kyrkor tillåter att man har sex och att man bor ihop utan att vara gift. Men djävulen försöker intala oss att vi i vår gammalmodiga kyrka är hopplöst efter och att det där inte är så mycket att bry sig om. Ett annat exempel på att världens värderingar tagit över är hur kyrkorna fallit för tidsandan och tror att det finns fel i Bibeln. Om allt det här säger Herren genom sitt sändebud Paulus: Anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom. (Rom. 12:2)

För Herrens Ord förbliver. Kristi ord förgår inte. Gud har talat till oss i Bibeln, och det är välsignat att i alla stycken hålla fast vid vad den gode Guden stakat ut för oss, sedan får människor säga vad de vill.

Så säger vi för det andra:

Himmel och jord ska förgå – Människor ska frukta

Tecken skall visa sig i solen, i månen och i stjärnorna, och på jorden skall folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån. Människor skall ge upp andan av skräck, i väntan på det som skall komma över världen. Ty himlens krafter skall skakas.

Jesus beskriver här hur det ska vara när han kommer åter på himmelens skyar. De som inte vet att det ska vara så här när han kommer tillbaka, de kommer bli rädda när det sker.

Man vill gärna tänka sig att vår värld ska bli allt bättre och bättre, allt eftersom utvecklingen fortskrider. Men Guds Ord säger inte att det ska bli någon lyckotid just innan Jesus kommer tillbaka, tvärtom ska det råda nöd.

I samband med sin undervisning om den yttersta dagen, talade Jesus också om Jerusalems förstörelse. Denna händelse kom eftersom judarna förkastade Jesus. Gud hade utvalt sitt folk, men de ville inte höra. Han varnade dem många gånger och sände profeter till dem. Men de ville inte omvända sig. Till slut sände han sin egen son, men honom förkastade de och hade ihjäl. Därför kom förstörelse över dem och deras tempel. Så avslutades det gamla förbundet.

På samma sätt kommer det gå med det nya förbundet. Det Jesus sade om Jerusalems förstörelse är sagt även till oss, för att vi ska förstå hur det kommer gå när tiden för det nya förbundet rinner ut. Så vid tidens slut kommer krig, hungersnöd och pest. Och folken kommer stå rådlösa och gripas av ångest. Nog kan vi se något av detta även i vår tid, även om Corona väl inte bör betecknas som ”pest”. Jesus säger att vi ska vaka och be om kraft för att kunna undfly allt det som ska komma. Vi ska därför vara beredda på att det kommer bli mycket värre. Så himmel och jord ska förgå, ångest, rådlöshet, krig och farsot ska komma och människor kommer frukta.

Så säger vi för det tredje:

Himmel och jord ska förgå – Vi kristna har inget att frukta.

När vi ser dessa vedermödor och olika hemska saker, då är det lätt att vi också grips av fruktan. Men vi ska veta att även om himmel och jord går under, så består Gud. Ingenting av detta kan skada oss. Som psalmisten Asaf säger när han anfäktades och plågades av tvivel och olyckor: Men jag är alltid hos dig, Herre, du håller mig i min högra hand. Du leder mig med ditt råd och tar sedan emot mig med ära. Vem har jag i himlen utom dig! När jag har dig frågar jag inte efter något på jorden. Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt. Ty de som är fjärran från dig går under, du förgör alla som trolöst sviker dig. Att vara i Guds närhet är lycka för mig. Jag tar min tillflykt till Herren, Herren, för att kunna tala om alla dina gärningar. (Ps. 73:23ff.)

När vi ser folkens oro, förvirring och ångest, då ska vi inte låta oss dras med i detta, utan räta på oss och lyfta upp våra huvuden, ty då närmar sig vår förlossning. Guds rike kommer! Jesus ska hämta de sina, alla som tror på honom, till sig för att vi ska få vara med honom i himmelen. Alla som tror i sitt hjärta på Jesus som sin Frälsare tillhör hans folk.

O att vi alla och många andra ska få följa med Jesus till himmelen! Därför ska vi be och vaka, så att vi kan bestå inför honom. Vi ska be att han bevarar oss i den sanna tron. Och han gör det idag genom sin kyrka, han bevarar oss genom att vi får höra hans Ord och predikan och genom att vi får förenas med honom i den heliga nattvarden. Där kommer han till oss och säger till oss var och en: Du är mitt barn, jag bevarar dig. Och vi ska vaka och be. Varje dag ska vi be till Gud och ständigt sända bönesuckar till honom om hans hjälp och bistånd. För det kommer behövas när himmel och jord ska förgås. Är Gud med oss har vi ingenting att frukta. Amen.

J Fjellander

[^]