[Arkiv

S:T PAULI EVANGELISK-LUTHERSKA FÖRSAMLING

Predikan

23 sönd. e. Trefaldighet 

TEXT: Matt. 7:12


Den gyllene regeln

Vår text idag är en av de kortaste i vår evangeliebok, den består av en enda vers med två meningar. Den är hämtad från Bergspredikan, som står i Matteus 5 till 7 kapitel.

Dess innehåll är viktigt. Eftersom versen innehåller lag förstår även icke-kristna människor att uppskatta den och den har blivit mycket känd. Den sammanfattar på ett utmärkt sätt hela Guds lag om kärlek till nästan. Den första delen: Allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem har därför fått beteckningen Den gyllene regeln. Vi säger för det första:

Den gyllene regeln är en sammanfattning av den gudomliga lagen.

Jesus säger om den gyllene regeln: Detta är lagen och profeterna. Med uttrycket Lagen och profeterna avser Jesus Gamla testamentet. Den gyllene regeln sammanfattar alltså Gamla testamentet, som vi ju har fått av Gud. Tidigare i bergspredikan har Jesus talat om hur allvarligt det är att avvika från Guds Ord: Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda. Amen säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett. Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket. 

Vi ska ta dessa ord av Jesus på allvar, och akta oss för att försöka upphäva något av vad Gud har sagt. Så när Jesus säger Allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem, då är det Guds egen lag han sammanfattar. Och Gud är inte att leka med. Gud menar allvar med sin lag. Guds lag är ju Guds vilja. Och hans vilja är intimt sammankopplad med hans väsen. Vi säger att Gud är helig. Och ur hans heliga väsen liksom flyter hans vilja och hans lag fram som en sida av Gud själv.

När Gud skulle uppenbara sin vilja och ge Mose de tio budorden hände detta: På tredje dagen, när det hade blivit morgon, började det dundra och blixtra. Ett tjockt moln lade sig över berget och ett mycket starkt basunljud hördes. Allt folket i lägret bävade. Men Mose förde folket ut ur lägret för att möta Gud och de ställde sig nedanför berget. Hela Sinai berg höljdes i rök därför att HERREN hade stigit ner på berget i eld. Rök steg upp därifrån som röken från en smältugn och hela berget skakade våldsamt. Basunljudet blev starkare och starkare.

Så kunskapen om att lagen är gudomlig må fylla oss alla med vördnad inför Gud.

För oss bibeltroende är det självklart att lagen är gudomlig. Alla människor som tror på någon slags gud torde härvidlag stå på liknande grund. Men märkligt nog finns det i vårt land människor som säger sig vara ateister och ändå menar att den gyllene regeln är en god regel och ett gott rättesnöre. Detta är en ståndpunkt som inte går ihop. Ty är man ateist, har man avsvurit sig all tro på något högre än människan, det finns ingenting som står över människan. Men då kan det faktiskt inte finnas några moraliska lagar som står över människan. Ty det är en moralisk lags väsen, att den står över människan och uppfordrar henne att följa den och att den sedan dömer eller frikänner henne.

I själva verket finns det alltså ingen annan möjlighet än att den gyllene regeln är gudomlig, alternativet är att man kan strunta blankt i den. Och den står alltså över oss människor och kräver av oss att vi följer den. Vi går nu vidare och säger för det andra:

Den gyllene regeln är känd av alla människor

Över hela vår jord känner människorna den gyllene regeln, även om de inte kallar den så. Alla vet om jag gör något ont mot min medmänniska kommer jag få ont tillbaka. Och om vi gör goda saker mot våra medmänniskor kan vi få goda saker tillbaka. Det är sant att Jesus har skärpt den gyllene regeln från denna allmänna kunskap, men ändå finns den grundläggande regeln där. Ja den finns i alla stora religioner i någon variant. Konfucius sade: Gör intet mot andra vad du inte vill att de skall göra mot dig. Och Dalai Lama, en representant för buddismen, har sagt: Om man vill bli lycklig, måste man också hjälpa andra, eftersom ens egen lycka är beroende av andra. Och det finns sådana citat från stort sett alla religioner. Ty Guds lag, och nu talar vi om vad vi brukar kalla den naturliga lagen, är skriven i alla människors samveten.

Och i vårt land, som befinner sig i en post-kristen fas, där har den gyllene regeln så att säga stannat kvar i folksjälen även långt efter det att vårt folk var kristet. Ty även efter det att tron försvunnit, så finns ett kristet arv kvar. Och det här med moral och etik, det är ju ganska lättfattligt även för den icke-troende.

Ja alla människor, utom de i samvetet förhärdade, känner denna regel. Men var kommer då Jesus in? Vilken betydelse har han om det han predikar så att säga ”bara är allmängods”?

Även om den gyllene regeln är känd bland alla folk, så är det en försvagad form av lag. Men när vi läser bergspredikan framställer Jesus Guds lag i all dess skärpa. Bergspredikans lagpredikan är verkligen inte allmängods. Jesus säger: Ni har hört att det är sagt: Öga för öga och tand för tand.  Jag säger er: Stå inte emot den som är ond, utan om någon slår dig på den högra kinden, så vänd också den andra åt honom. Om någon vill ställa dig inför rätta och ta din livklädnad, så låt honom få din mantel också. Om någon tvingar dig att gå med en mil, gå två mil med honom. - - - Ni har hört att det är sagt: Du skall älska din nästa och hata din ovän. Jag säger er: Älska era ovänner och be för dem som förföljer er.

Detta leder oss in på den tredje avdelningen, och vi säger:

Den gyllene regeln ger oss en utmaning

Först ska vi se närmare på vad den gyllene regeln egentligen säger. Hur ofta tänker vi inte på den som om det stod ”Allt vad ni inte vill att människorna ska göra mot er, det ska ni heller inte göra mot dem.” Och då blir efterföljelse och helgelse något rätt passivt. Låt bli, gör inte, såra inte. Då skulle laguppfyllnad vara lätt. Det skulle räcka att sitta hemma, lägga ner händerna i knäna och göra ingenting.

Men så står det inte. Det står att vi ska göra goda handlingar mot våra medmänniskor: Allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem.

Vi inser att detta ställer enorma krav på oss. Hur ska vi klara av detta? Och Gud menar allvar. Guds lag är inte något som vi kan vifta bort med en undanflykt av typen ”Att följa det där är omöjligt – så det kan vi inte göra, det får vara”.

Nej, vi ska inte vifta bort Guds lag. Vi måste låta den stå i all sin stränghet. Vi måste kämpa varje dag med att uppfylla den. Vi ska akta oss så att vi inte hamnar i vad som ibland de kristna anklagas för, att ta det lätt med moralen och etiken och gömma sin slapphet under talet om Guds förlåtelse. Så kom ihåg att den gyllene regeln kräver av oss att vi ska göra goda gärningar mot våra medmänniskor – varje dag, i vår egen vardag. Det går så bra att uppfylla kärleksbudet i de omständigheter vi står, vi behöver inte fara jorden runt för att finna möjligheter att göra kärlekens gärningar. Vi ska älska vår nästa som oss själva. Ty att uppfylla Guds lag, det är att älska. I romarbrevet står det: Stå inte i skuld till någon utom i kärlek till varandra. Ty den som älskar sin nästa har uppfyllt lagen.  Har vi fullkomlig kärlek uppfyller vi Guds lag. Uppfyller vi Guds lag har vi fullkomlig kärlek. Bröder och systrar, låt oss inte glömma vad Gud kräver av oss. Men låt oss också alltid tänka på vad vi nu säger som det sista:

Vi klarar inte av att följa den gyllene regeln, utan måste dagligen fly till Kristus

Den gyllene regeln driver oss till Kristus och hans förlåtelse när vi ser våra tillkortakommanden. Må Gud förbarma sig över oss syndare! Välsignad vare vår broder Jesus, som såg vår nöd och belägenhet. Han föregick med sitt goda exempel och visade oss hur kärleken uppfylls. Aposteln Paulus skriver till romarna: Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare.

Ja, allas våra synder bar Jesus. Genom sitt fullkomliga offer frambar han sig själv till våra synders förlåtelse, för att vi skulle bli rättfärdiga. Hos oss fanns det inga goda gärningar att åberopa, det fanns ingen förtjänst, utan all förtjänst är Hans. Hans offer är inte ett slags kompletteringsoffer, utan det är ett fullständigt offer. Och denna aspekt av offret visar hur stor Kristi kärlek var när han gick i döden för vår skull, ty hos oss fanns ingen godhet som drev honom, utan han drevs av sin gudomliga kärlek. Vi har så lätt att visa kärlek mot dem som är älskvärda mot oss, dem som är vänliga mot oss. Men Jesus säger: Ty om ni älskar dem som älskar er, vilken lön får ni för det? Gör inte publikaner det också? - - - Var alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig.

Varför älskade Jesus oss fullkomligt? Jo, för att friköpa oss från synden, för att rättfärdiggöra oss. Men det var inte hans enda syfte, utan han gjorde också för att vi i våra liv ska få göra goda gärningar och återspegla hans kärlek. Och därför gav han oss den gyllene regeln: Allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem. Och när dagen gått till ända får vi vila i att Kristus gått före oss och älskat oss med fullkomlig kärlek för att vi ska vara hans egna. Amen.

J Fjellander

[^]